Pojkbandskärlek

Att Storbritannien kan konsten att klura ihop framgångsrika pojkband råder det ju ingen tvekan om och nu har ännu en grupp med söta killar (tyvärr utan gitarr, annars vore det ultimat) slagit igenom: One Direction. Denna låten är också väldigt söt och lite lagom lättsam nu när veckan lider mot sitt slut. Enjoy!

Notting Hill à la Hanna

Det är en tropisk storm påväg in över London i helgen och här sitter jag och svettas sönder i min leoparddräkt. Det är ju höst snart, var är kylan? I väntan på inspiration till nästa självförsvarsinlägg tänkte jag lägga upp lite bilder från kvällens äventyr i Notting Hill med Hanna. Vi käkade på texmex-restaurang, drack glassdrinkar och blev påtvingade fula sombrerohattar på turistfotot i mitten. En tiptopkväll helt enkelt!

Självförsvar för bartendrar del 1

Att vandra Londons farliga gator fram en tidig morgon efter att baren stängt är inte direkt det mest riskfria du kan utsätta dig själv för här i världen, men som bartender kan du komma ganska lindrigt undan om det skulle vara så att någon skulle börja stalka, springa efter dig, peta dig i örat, hoppa på dig eller på något annat sätt förpesta vägen hem till din efterlängtade säng. Därför har jag gjort en liten följetång i två delar där jag i den första delen (denna delen dårå) presenterar vilka verktyg som kan vara bra att ha i fickan vid ett eventuellt påhopp och dess urpsprungliga användningsområden bakom bardisken. I den andra delen tänkte jag illustrera (i Paint såklart) vilka användningsområden dessa verktyg kan ha i andra krissituationer. Detta gör jag lite för att det är kul och lite för att lugna min mamma och emilias mamma som jag vet båda två läser denna bloggen flitigt. Till er: don't worry, vi har allt under kontroll. Pepparspray kan slänga sig i väggen, för här har vi nämligen saker som verkligen fungerar och som dessutom inte tar stor plats i handväskan.

Here we go! Det enda som behövs för att vara fullständigt

 självförsvarsutrustad är ditt jobbförkläde med tillhörande innehåll:

 BARBLADE [barbläjd]

ett coolare ord för en helt vanlig kapsylöppnare i metall

 WINE OPENER [wajnouhpehner]

En vinöppnare med en massa konstiga utfällbara saker

som man inte riktigt vet vad man ska använda dem till

LIGHTER [lajhtärr]

Den enda anledningen till att man som ickerökare

har en sådan är för att kunna göra en äkta Cosmopolitan

POCKET KNIFE [påckett najff]

Oanvändbar, slö och värdelös. Har aldrig använt den heller..

och min personliga favorit:

THE PEN [Thä pänn]

Bra att ha om någon vill ge dig sitt nummer eller eventuellt 

vid signering av kvitton. Det förstnämnda är mer troligt dock.

Hur man kan försvara sig med dessa får ni själva klura på tills imorgon, för då kommer svaren. Godafton!

Great minds think alike

Imorse vaknade vi upp till ett sprängfyllt kylskåp med dubbla uppsättningar av bröd, mjölkpaket, filadelfia och juice. Anledningen till detta var att både jag och emilia hade kommit med den briljanta idén att handla mat när den andra sov/jobbade och självklart hade vi köpt precis samma saker utan att informera varandra om det - klyftigt! Så kan det gå när inte haspen är på..

Saknad

Saknad är en väldigt svår känsla att hantera. Efter tre veckor i London har jag knappt hunnit tänka på alla där hemma, mest på grund av alla nya intryck, upplevelser och människor runtomkring. Allt är så annorlunda här vilket också bidrar till att det inte finns så mycket som påminner mig om lilla kristianstad med sina fjuttiga 80 000 invånare, i London är dom liksom runt 10 miljoner - det är lika många som bor i hela Sverige! Men trots att jag väldigt sällan får hemlängtan får även jag mina infall ibland, från ett meddelande på facebook, en bild som dyker upp på datorn eller genom ett sms från någon nära och kär. Detta hände igår på min lunchrast genom ett sms från min moder. Vi hör inte av oss ofta till varann men jag vet ändå att hon bryr sig så oerhört mycket om mig och att hon vill att jag ska ha det så bra jag bara kan, igår gjorde hon min lunchrast och räddade min oerhört tråkregniga måndag som var tom på både folk och dricks. Jag saknar nog er alla mer än jag vågar erkänna för mig själv och trots att jag är dålig på att höra av mig så saknar jag att bara kunna ringa någon och ta en fika eller promenad bara för att man känner för det, behöver det eller helt enkelt vill.

Ikväll ska jag skypedejta med mina systrar, det ska bli alldeles underbart. Dom är så konstiga och det är jag också, tummen upp för det! men först.. CAMDEN MARKET!

Wordfeud och främmande maskiner

Inatt försökte vi vara duktiga genom att gå och lägga oss i vettig tid vilket resulterade i att jag vaknade klockan 6, pigg som en duracellkanin och sysslolös som få. Eftersom alla i lägenheten sov fanns det inte mycket för mig utom att ligga och spela Wordfeud i sängen med någon kille från Blekinge som tydligen satte på volvodelar mellan våra spelrundor. Han var trevlig, jag vann ju varenda gång! Om du vill bli krossad av mina språkskillz heter jag Emmisaren där.

Ångmaskinen

Men nu har vår hyresvärd äntligen åkt till jobbet så jag har trippat ut till vardagsrummet för att tillaga lite frukostägg i väntan på emilias uppvaknande. Men äggen som jag tuggar på är varken stekta, kokta, micrade eller ugnsbakade, för även om man kanske inte kan ugnsbaka ägg så har vi varken ugn, micro eller stekplattor i denna lägenhet. Nej ser ni, mina ägg är ångade. Smaka på ordet, visst låter det ganska fräsigt? Dom är faktiskt tillagade i en tvättäkta ångmaskin. Nu handlar det ju inte om en sån där ångmaskin från sjuttonhundrataletfrösihjäl utan en maskin som ångar mat (maskin+ånga=ångmaskin), ganska logiskt va? Förutom den har vi lite andra konstiga maskiner såsom vattenrenare och en ugnsliknande liten apparat där man tydligen kan tillaga maten på något vis. Den ser farlig ut så jag låter bli att använda den. Jag är så bekväm med alla grejer hemifrån så det är en lite väl stor omställning med tre nya apparater jag aldrig sett innan, därför klamrar jag mig fast vid de apparater som jag känner igen här (du kommer ganska långt med vattenkokare och brödrost när du inte har något emot att leva på snabbnudlar och rostade mackor), ibland vågar jag mig på den där ångmaskinen också - men bara när bäst före-datumet på äggen går ut och du inte vill äta dem råa..

Här har vi "ugnen" också. Jag tycker den ser ut som någon ond robot
från Star Wars och håller mig därför på behörigt avstånd från den

"Det finns tre sorters lögner. Lögn, förbannad lögn och statistik"

..Ett uttryck som författaren Mark Twain myntade under sitt artonhundratal. Men jag vill nog ändå lirka mig ur att statistik är lögn, eller i alla fall inbilla mig själv att det inte är det. För häromdagen nådde jag nämligen upp till 2000 läsare på mina hela tre veckor som bloggare, det gjorde mig jätteglad. Sen kom jag på att även denna statistiken måste ljuga, jag går ju själv in på min egen blogg typ 5000 gånger varje dag och borde jag inte ha mycket högre besökarsiffror då? Eller är jag helt bakom flötet? Förmodligen är det så att den där statistikmätaren räknar hur många IP-adresser som har varit inne här istället för antalet besök och tur är väl det, 5000+ läsare per dag skulle nog gett mig en hjärtattack..

Men oj vilket tråkigt inlägg det blev nu, vi får ta och liva upp det lite. Idag är jag ledig och ska därför bege mig på Hungamungafestival i Bethnal Green - ett område inte långt härifrån. Jag vet inte varför jag ska dit och jag har ingen aning om vad det är för något alls, men det kan väl bli roligt! Vem jag ska dit med är min egen lilla hemlighet (om ni är nyfikna får ni ta och ringa mig och fråga).

Bilden är från i somras när jag, emilia och alex blev uppraggade på entré under vår shoppingtur och fick agera modeller för en dag.

Girly girly

Här sitter jag och klipper ihop ett färgglatt spel som ska göra "studierna" lite roligare samtidigt som jag tittar på Bridesmaids. Jag känner mig så oerhört flickig, typ 10 år yngre. Men det är mysigt att pyssla när det är ruggigt ute och ingen emilia är i sikte. Funderar på att börja finslipa på årets julkort också när jag ändå är i pysseltankar..

Sju års olycka och ett spegelproblem mindre

Det blir många inlägg idag, mestadels beror det nog på koffeinkicken från alla koppar snabbkaffe jag hällt i mig de senaste timmarna för att orka vara uppe inatt. Nu tassar jag knäpptyst runt i lägenheten i mina nyfunna trampdynor (jag är så tyst att jag själv inte ens hör när jag kommer trippandes), städar, diskar och förbereder mig för att åka iväg till jobbet.

För er som inte fått höra historien om vårt lilla spegelproblem tänkte jag ta tillfället i akt nu när vi löst det helt och hållet. Sedan jag och emilia flyttade hit har vi nämligen lyckats enas enastående bra om det mesta; ekonomi, kläder, mat, disk. Jag fick ta ovansängen för att hon är rädd att ramla ner, hon diskar kaffekopparna för att jag glömmer var jag ställer dom - det har bara funnits ett litet problem: På vårt rum har vi bara haft EN enda spegel. För alla killar som läser detta är det ingen idé att förklara, ni kommer ändå inte förstå. För alla tjejer som läser behöver jag inte heller förklara, ni förstår precis vad jag pratar om. Kris kris kris! När man oftast lämnar lägenheten precis samtidigt är det inte lätt att stå bredvid varann och råka kladda mascara på varandras armbågar och kanske har det varit det enda som vi småbråkat om sedan vi hamnade här. Men en vacker natt när vi kom hem hade ödet (eller en arg granne som varit lite väl aggressiv när han smällde igen sin dörr) sett till att vår "älskade" spegel ramlat ner från hyllan och krossats i hundratals små bitar. Lite bittra var vi allt, men tänk vilket fabulöst tillfälle att istället införskaffa varsin spegel så att vi slipper bråka om utrymme för våra vackra ansikten. Därför tog jag idag tillfället i akt att göra just detta. Här är resultatet:

Före

Och efter! *Papaaaaaam*

Det där med att man får sju års olycka när man krossar en spegel tror jag inte särskilt mycket på, men å andra sidan så var det ju inte vi som krossade den :)

Top shop från topp till tå

På Topshop fann jag min ultimata mysdress i fleecetyg på både ut- och insidan idag. Under fossingarna är det sockiplast så jag inte halkar och på huvudet en luva för att värma öronen när de varit ute i kylan för länge. Den har jag nu bestämt att jag ska bo i varenda minut som jag går hemma och gosar i höst, kaaaaanske att jag ska gå med den till jobbet - med risk för att få sparken. Den är så fin så fin och därför kommer här några vackra bilder på den:

Det enda den saknar är en liten svans där bak men händig som jag är går det säkerligen att sy dit om så önskas! Sen kan det ju bli lite jobbigt att gå på toa, men det problemet får vi ta när det kommer..

Effektivitet x 1000

Det är så uppmuntrande hur många som skriver att de uppskattar min blogg, att den är underhållande och givande att läsa - och det är ju det den är till för! Idag är jag ledig, i alla fall till 22.00 då mitt nattskift börjar. När man smakar på ordet nattskift låter det ganska coolt, som en securitasvakt typ, fast så cool är jag inte tyvärr. Men idag ska effektiviteten och kreativiteten flöda. Det är idag jag ska hinna med att göra alla de tusen sakerna jag tänkt göra i ungefär en vecka men inte orkat/hunnit/pallat eller helt enkelt bara glömt bort. Jag ha en tendens att glömma saker utan mina post-it lappar. So check it out:

- Införskaffa post-it lappar, en ny spegel, handdukar och.. tandtråd!
- Öppna ett bankkonto
- Göra ett roligt cocktailspel till mig och emilia. Nu kanske ni tror att det är något sorts ölspel jag ska uppfinna men icke, det är för att lära oss alla drinkar vi har på jobbet. Om två veckor ska vi nämligen ha ett litet "exam"  för att bevisa att vi kan alla drinkar utantill - jag skakar av rädsla.
- Köpa myskläder eller någon form av varmare pyjamas (nattlinne börjar bli lite väl kyligt nu när hösten är på ingång)
- Sist men inte minst ska jag göra ett inlägg om självförsvar för bartendrar. Den kommer bland annat innehålla bilder på mig och även självmålade bilder i paint. Det kommer bli skitbra, helt ärligt. Don't miss!

Titta vilken pudding jag gick förbi igår. Man kanske skulle
ta och köpa en ny parfym? Eeeeeller inte..

Tanten på sätet bredvid

Igår skedde det ett "moment" i mitt liv, ni vet en sån där händelse då världen stannar upp. "Shit pommes" tänker ni, vad för stort hände då? Äh, det var egentligen inget särskilt men ändå en lite smårolig grej som jag tycker är värt att dela med mig av. Jag hade nämligen lyckats matcha min röda kappa med min röda basker som båda två är i precis samma färg, det var inte så att jag valt den outfiten med någon större omsorg utan jag tyckte bara det var fint helt enkelt. Så jag satt på metron i min egen lilla musikvärld när en tant (75-80 år kanske, men jag är usel på att uppskatta åldrar) hoppade på - iklädd en beige kappa med en matchande basker i precis samma färg som hennes jacka. Det roliga var att hon satte sig bredvid mig och jag kan tänka mig att det såg rätt roligt ut för folk som hoppade på och såg två kvinnor i olika åldrar sitta där bredvid varann i sina matchande outfits. Där satt hon och läste ett handskrivet födelsedagskort av något slag och jag satt och smålog för mig själv. Det var en mysig upplevelse, för jag kände mig nästan lite tantig själv (för alla tidigare och nuvarande österängare syftar jag pyttelite på en viss lärare som mer än ofta förvånade korridorerna med sina enastående matchoutfits från topp till tå!)

Nu beger jag mig iväg till jobbet igen, självklart i matchande utstyrsel. Tjo!

Välkommen in

Såhär fräsch och fin är vår fina lilla lya. Tur att ni inte kan skymta den gamla cornflakesskålen som är gömd bakom datorn, eller den krossade spegeln i fönstret. Det är inte lätt att jobba heltid och ta hand om ett hushåll vid sidan av ska ni veta :)

Swedish house company

Antalet londonsvenskar, som alla så fint kallar oss, växer brutalt och igår anlände ännu en nykläckt liten fågelunge till storstaden - Martin! Det är ju bara så coolt att han ska plugga till låtskrivare här, jag visste inte ens att man kunde bli en legitimerad sådan. Så ikväll ska vi åka och våldgästa hans hotell (du hörde rätt, HOTELL) på Westside. Vi bor ju själva på Eastside så man får hoppas att vi inte hamnar i några gängbråk.

Oavsett tidsskillnader säger jag nu godnatt till Sverige, Ryssland, USA, Frankrike, Italien, Spanien, Australien och Norge - som enligt bloggstatistiken är de länderna som läser min blogg. Jag är dock lite fundersam över hur någon ryss lyckades ramla in här, men det är väl skoj!

"No, Pornstar Martini is to gay. I'll have a Cosmopolitan instead!"

Ibland är det lite väl uppenbart att vår bar ligger i Londons mest populära bögkvarter. När jag blev uppkallad på kontoret igår hade min manager tänt rökelse i hela rummet. Jag nämnde för Danny att det luktade väldigt gott och hans svar var "It's vanilla baby, it's vanilla!". Ett annat tecken är kunderna som besöker baren. Mitt första jobbpass kom det två unga killar intrippandes och frågade om vilka cocktails jag rekommenderade. Eftersom Pornstar Martini var den enda som jag kunde i huvudet föreslog jag den, varpå en av killarna sa "No, Pornstar Martini is to gay. I'll have a Cosmopolitan instead!" (som om inte det är den mest kvinnliga drinken ever, eller är jag helt ute och cyklar?).

Anledningen till att jag tar upp det är på grund av de stora kontraster från lilla kristianstad där det nästan är dödsdömt att ens prata om såna saker. Om en kille skulle traskat in på Bånken och beställt en rosa fruktdrink skulle väl personalen trott att det var en svensexa eller något liknande - här är det snarare regel än undantag att sånt faktiskt sker. Själv bryr jag mig inte om vilken läggning folk har, så länge det inte påverkar mig negativt. Jag undrar däremot när jag ska sluta förvånas över killar som springer runt med rosa heliumballonger fastknutna i bältet (Ja, det hände faktiskt igår av någon konstig anledning) och varenda gång Danny är i extas för att han hittat en ny rökelse han inte testat på än.

Haha! Public signs alltså..

Tyvärr glömde jag min vinöppnare på jobbet och kan därför inte skriva mitt självförsvarsinlägg idag. Det får bli en annan dag helt enkelt!

Tjängaläng

Jag måste bara lägga upp en bild på en av barbacksen. Freddie som har med sig lunchbox till jobbet, det är starkt jobbat. Han är ju italienare så självklart är det pasta som gäller!

Det känns som att jag inte har så mycket att tillföra bloggen eftersom det enda jag gör är att jobba. Men imorgon, DÅ kommer ett inlägg om självförsvar. Det kommer bli sååååååå awesome!

Världens bästa hyresvärd

Innan jobbet igår glömde vi ta ut en maskin ren tvätt och när vi kom hem hade vår kära hyresvärd hängt upp dem fint i badrummet. Lite konstigt att det var våra underkläder han hängde upp, men väldigt snällt ändå!

Dygnsrytm sa du?

Godmorgon sverige! Vilken fantastisk morgon. Fåglarna kvittrar, solen är på uppgång och klockan är 6.30 am (after midnight). Runt denna tiden stiger de flesta människorna upp för att dricka sitt morgonkaffe och beger sig mot jobbet - samtidigt dricker vi vårt kvällskaffe och beger oss hem efter jobbet. Min dygnsrytm är nu officiellt totalkvaddad, hur awesome är inte det? För att få en liten bild av min arbetsdag tänkte jag göra en liten jämförelse med ett typiskt "hederligt" kontorsjobb.
4pm - Väckarklockan ringer och det är dags för frukost. Större delen av befolkningen drar till puben för after work-öl, matinhandling, fika etc.
6pm - Sista förberedelserna innan det är dags att ta metron till jobbet. Alla andra åker hem för att laga middag
8pm - Jobbet börjar. Allsång på skansen börjar
10pm - Lunchrast. Läggdags
4am - Jobbet slutar och det är dags för after work-öl. Alla sover
6am - Man tar bussen hem och springer inom sitt 24-7 supermarket för att köpa kvällsmat/kvällsfika. De ambitiösa människorna stiger upp för att typ träna, sminka sig etc.
7am - Bartendrarna går och lägger sig. Resten av alla arbetande stiger upp

Back in black

Somliga har after work klockan fyra på eftermiddagen,
vi får ha det fyra på morgonen istället

Söta Danielle med blommor i sitt hår. Hon har världens
finaste brittiska dialekt också!

Oooooj! Nu är det läggdags ju!

Baskrar

Jag tänkte ha ett inlägg där jag förklarade bloggens namn och anledningen till att jag valde just bak, baskrar och bravader men efter mycket tänk har jag bestämt mig för att låta texten tala för sig själv och låta er läsare tolka det precis hur ni vill. Ändå kände jag att det var dags för en liten hyllning till min huvudbonaden of all time: baskern. Det var jobbigt att tvingas prioritera vissa baskrar framför andra när jag packade inför London och jag hoppas innerligt att de som fick stanna hemma i Sverige inte kände sig kränkta. De två jag tog med mig kan ni se nedan. Den gråa med rosett köpte jag på Rut mfl. för flera år sedan och den röda fick jag av två fantastiska väninnor när jag fyllde år.

Jag tycker det är fint med saker som påminner mig om personer, upplevelser och platser. Då kan jag alltid bära med mig dem så att saknaden inte blir så stor trots avståndet.

"Ska vi äta shhviischii.. ööh, mat?"

...sa Emilia nyss till mig och log stort. Ordet hon ville få fram var "frukost", men det hade hennes hjärna rensat bort från vokabuläret. Förmodligen var hon fortfarande snurrig efter rouletten igår. Mark&Mark tog med oss på kasino nämligen, J-Ä-T-T-E-C-O-O-L-T! Så nu är vi kasinomedlemmar - vuxenpoängen rasslade in lika snabbt som våra spelmarker försvann. *Poff* borta och vi åkte hem utan någon vinst och en upplevelse rikare.

Tips och trix: konsten att investera i dricks (det rimmar!!!)

Att vara bartender är inte världens lättaste jobb. Förutom att vara snabb, effektiv och koncentrerad måste du samtidigt se bra ut och le hur svettig, äcklig, trött och irriterad du än känner dig (som när dina kollegor lägger isbitar innanför din tröja till exempel). Så eftersom jag och emilia båda behöver spara pengar har vi funnit ett fantastiskt sätt att ändå få shoppa loss: Spendera i dricks! Att försöka skaffa sig en löneförhöjning tar ju oftast ganska lång tid, dricks är ju däremot något man kan påverka ganska mycket och med snabba resultat dessutom.

Därför har vi de senaste dagarna tagit oss friheten att spendera lite lagom mycket pengar bara för att känna oss snyggare, lukta godare och se fräschare ut - för att bättra på dricksen helt enkelt.. Okej då, lite för att få en anledning att gå i butiker också. Dock får vi ju bara gå klädda i svart på jobbet och att hitta kläder som lockar i den färgen är svårt för oss som har favoritfärger som rosa, rött, lila och blått. (Amanda, tänk vad stolt du skulle varit om du såg mig på jobbet här, helt klädd i svart!)

Så vill du bättra på din lön? (eller betyg, hehe.. NEEEEJ, jag skoja bara!!!) Nedan kommer den mest kompletta listan av saker du utan dålig samvete kan lägga ner pengar på:

- Parfym. Mmm... Parfym är ju en alldeles fantastisk uppfinning, speciellt om du har lätt för att svettas ner dina kläder när du blir varm. Har du inte hunnit duscha idag? Ta lite parfym så kommer ingen märka det! Det man inte vet lider man inte av..

- Örhängen. Ända sedan jag fick hål i öronen i våras har jag haft sånt dille på örhängen att det inte är sant. Men om du som jag inte kan variera din outfit i klädväg så får du använda fantasin på annat håll. Lite tingelitangel har väl ingen dött av?

- Badbomber. Om du har badkar vill säga, annars får du knacka på hos en granne som har ett och säga att ert vatten tagit slut.

- Body Lotion. Inga komplikationer. Body lotion är det bästa som finns, om man använder någon som luktar gott vill säga. Både återfuktande och väldoftande, en fantastisk uppfinning!

- Smink. Jag vill inte vara en sådan som förespråkar att smink gör dig snyggare, för så är faktiskt inte fallet. Att man kan trixa lite med påsar under ögonen och skaffa sig lite rosigare kinder är däremot sant och ofta känner man sig fräschare med lite klutt i ansiktet.

- Choklad. Choklad blir man glad av har jag hört. Jag blir glad av bara tanken på choklad och kunderna har ju ingen aning om att det inte är mot dom jag ler! Att man får finnar av choklad tror jag är en myt, det får man bara om man tror på det.

Några av mina senaste "investeringar":

Jag tror att man kan bättra på sin dricks om man blandar rätt drinkar också. Dock råkade jag slänga i gin istället för bacardi i två mojitos igår och mina två kunder märkte ingen skillnad :) Ikväll ska jag ut på stan med en kollega som också är ledig, sen ska jag möta upp emilia när hon slutat!

En stund av stillhet

Godmorgon bloggish!

Inatt var en första gång för två saker i mitt liv: mitt första riktiga jobbpass som bartender och första gången jag åkte bussen hem till Bow, vårt alldeles egna lilla gangsterhood. Jobbet var galet roligt! Kollegorna, atmosfären, kunderna - alla borde få pröva på det nån gång! Aldrig trodde jag att det fanns så mycket pengar i det här med dricks alltså. Om jag inte var tvungen att ge bort trettio procent till the barbacks (dom som springer runt och fyller på, diskar m.m.) hade jag varit snuskigt rik vid det här laget.

Men eftersom metron inte går efter midnatt finns det bara bussar att ta hem. Lite drygt kanske, men det blev min första riktigt lugna upplevelse i London sedan vi kom hit för en vecka sen. Allt har rusat förbi i expressfart och man har bara flutit med i storstadsvimlet bland alla svettiga britter, svenskar, indier, tyskar, eller helt enkelt alla nationaliteter som finns på denna jord. För första gången på länge fick jag lite tid att bara vara, det var ju inte så att busschauffören verkade ha bråttom heller. 

Dock kändes promenaden från bussen och hem milalång - min utstyrsel funkade tydligen inte lika bra ute i det engelska höstskitvädret som bakom en svettig bardisk. Synd! Himlen var stjärnklar också, det var fint. När jag kom hem snarkade min lilla förkylda sambo som en gris så det var tur att jag var så trött att jag somnade som en stock (:

P.S. Nu har jag börjat gå över till nån konstig brittiska accent också. Halledar!

En särskild sorts kärlek

Hur du vet att du är en tvättäkta Londonbo:

1. Du har ett membercard på Starbucks och dricker mer caffe latte än vatten. Du har dessutom inte smakat kranvattnet än
2. Du har en lägenhet och ett jobb som du kan hitta till UTAN att gå vilse. Dock är de två ställena de enda du faktiskt vet var det ligger.
3. Du har ett oystercard (och tunnelseende)
4. Du har två sjukt snygga managers som är bögar båda två
5. När folk pratar med dig på svenska så svarar du automatiskt på engelska eftersom du inte förstår vad dom säger
6. Du förstår innebörden i begreppet "sweet as"
7. Du har knappt besökt en enda sevärdhet eftersom det enligt londonbor är något som bara turister gör
8. Du har varken ugn eller spis utan använder istället en massa olika konstiga apparater att tillaga din mat på
9. Du överväger att börja på en kvällskurs i hindi eftersom 99% av alla du möter är indier och även om de kan flytande engelska så hör man inte ett ord av vad de säger
10. Du vet att den typiska "engelska frukosten" med ägg, bacon och bönor inte existerar i någon engelsman liv utan äter rostad macka med sylt varje morgon. Ägg, bacon och annat som kräver energi har man inte tid med helt enkelt.

One Day

Idag fick jag åka dubbeldäckare för första gången i mitt liv och det var hanna som tog med mig upp på denna svajiga upplevelse! Det kändes som om bussen skulle ramla närsomhelst och eftersom det är halv storm här var det lite extra läskigt.. Vi gick på bio och såg One Day också - en lite underlig men vacker film, Jim Sturgess var ju lite lagom snygg också.

Så nu sitter jag ensam och mumsar på brittiska jordgubbar. Förmodligen är dom jättebesprutade och miljöfarliga men eftersom jag fick 2 for 1 kompenserar priset för allt sånt negativt. Dessutom kan jag äta upp ett helt paket själv och ändå spara ett till emilia som kommer hem sent (eller tidigt, det beror på hur man ser det!), tänk vilken bra sambo jag är! Men ja.. det är faktiskt lite ensamt just inatt. Det är ju första kvällen vi inte är tillsammans på en vecka och man vänjer sig snabbt vid att ha en annan person nära hela tiden. Förhoppningsvis kan vi leka lite imorgon innan mitt pass börjar, annars får vi börja kommunicera som på den gamla goda tiden (i våras när vi bodde tillsammans i stan och hallspegeln var full av små söta post-it lappar).

Godnatt på er!

Beroendeframkallande

Smurfs' village

Det är farliga grejer det här, men ack så bra tidsfördriv på en tråkig metrotur!

Förorten som aldrig sover

Igår kväll tog vi oss en liten promenad i jakt på en större mataffär för att inhandla dagens frukost. Båda var ganska trötta och slitna, men vår hyresvärd hade gett oss direktionerna om ett tesco inte långt härifrån. Men vi behövde inte gå långt förrän vi hittade något så mycket bättre - ett 24-7 McDonalds! Lyckliga som få trippade vi in och köpte hamburgare, nuggets och mcflurry. Betalade gjorde vi med vår dricks från natten innan :)

Ikväll jobbar emilia sitt första riktiga pass på baren. Då ska jag passa på att ha biodejt med Hanna. Mys!

Tic Tac

Tänk vad mycket glädje två små askar kan bringa. Tictac-paketen, som tar mig tillbaka till våra legendariska bilsemestrar med familjen när vi var små, låg där i affären och ropade "köp oss, emmy! köp oss!" Okej då, tänkte jag. Why not liksom? Det vänstra paketet är Cherry Passion och det högra är Orange Lime. Körsbärssmak kan vara det värsta jag vet, men eftersom passionsfrukt är så gott tänkte jag tvinga emilia att äta upp körsbären vare sig hon vill det eller ej.

Nu ska jag ta mig ett bad och sedan ska vi krypa upp i vår lilla våningssäng med "Friends With Benefits", en lite lagom lättsam film en söndagkväll som den här. Sån lyx tycker jag allt att vi förtjänat efter några intensiva dagar och nätter i denna vänstertrafikerade och oerhört vimsiga stad!

Varför ta sista tåget hem när man kan ta första tåget hem?

Mm.. Det är så skönt att vakna upp efter en lång dags sömn. En lång dags sömn? Ja, en lång dags sömn! Jag vaknade i ärlighetens namn för tio minuter sedan och ligger fortfarande kvar i sängen. Det är en konstig känsla att gå och lägga sig klockan 10 på morgonen och gå upp runt kvällsmatstid, men kanske är det något man vänjer sig vid..

Igår hade vi nämligen vårt första provpass (eller trial shift som dom säger) på en bar här i London. Vi hade ingen aning om vad vi skulle göra eller hur länge det skulle hålla på, det enda vi visste var att vi skulle infinna oss där 8pm och bära svarta kläder. Piece of cake? Ja, faktiskt. Vi skulle nämligen vara bartendrar för kvällen - ett yrke vi båda hade väldigt lite insikt och noll erfarenhet ifrån. Men tydligen var det just oerfarna bartendrar som bossen var ute efter så åtta timmar, hundratals drinkar och två par fötter senare var vi båda fulltidsanställda bartendrar, så simpelt var det! Själva baren stängde egentligen klockan 3 men sen var det ju städning, after work-öl med våra nyfunna kollegor och självklart frukost på ett dygnet-runt café. Metron började gå halv sju, så vi tog första tåget hem till vår skyhöga lya.

Jag har även införskaffat mig en alldeles egen DJ. Mark, som spelade vid min bardisk, älskar svensk musik så han spelar båda Abba och Swedish house maffia whenever I want. Han är också regissör på fritiden så han har lovat mig huvudrollen i hans nästa film :)

Latte, pommes och nachos till frulle. Mums!

Envar sin egen lyckas smed..

..men med Gud på sin sida (och lite yngstabarnflyt) är du gjord för att lyckas!

Imorgon ska vi provjobba på The O Bar i Soho och på måndag är det ännu en jobbintervju som bartender på G. För övrigt är managern på The O bar SÅ snygg att jag nästan skulle kunna jobba gratis där! Eller nej, nu bredde jag på lite väl mycket kanske..

Emilia goes WILD

Det var längesen jag var så rädd som jag blev imorse. Anledningen? Emilia blev nämligen rånad och jag är fortfarande skakis efter det som hände. Där satt vi i lugn och ro och njöt av vårt morgonkaffe på ett café nära picadilly cirkus när ett gäng killar kom fram med en massa kartor och bad oss visa vägen till ett okänt ställe. Självklart var de inte ute efter någon vägbeskrivning utan emilias iphone som låg på vårt bord. När vi förstod att de tagit den började emilia vråla: "Where is my phone? Give me my phone!" och när killarna började springa hoppade hon upp, ryckte den sista i jackan, bankade honom i väggen x2, skrev "GIVE ME MY PHONE BACK!". De andra killarna lyckades fly sin kos, men emilia höll kvar den sista gangstern i ett järngrepp som efter mycket skrik och övertalning tog upp mobilen och gav tillbaka den. Själv stod jag där chockad och handlingsförlamad, förtvivlat kramandes våra väskor så att ingen skulle lyckas sno dem också. Många tankar flög igenom mitt huvud, men jag lyckades inte få fram ett knyst. Det tog lång tid innan jag kunde hålla muggen utan att spilla efter det.

Vilken hjältinna hon är alltså, vad skulle jag gjort utan henne? Om de tog min mobil hade jag antagligen fortfarande stått där och glott som ett fån..

Sen är hon ju himla snygg också!
Bilden är från våra greklandsäventyr i våras

Vogue Fashion Night Out

Efter ett besök hos en väldigt fräsch blindtarms-hanna på sjukhuset begav vi oss in mot city för att hitta ett ställe att skriva ut våra cv:n på. På Oxford Street möttes vi av otroligt mycket folk och champagneglas i dörröppningarna. Tydligen hade vi missat årets event: Vogue Fashions Night Out. Det tog inte lång tid för oss att lägga jobbsökandet på hyllan en stund och istället vandra runt i butiker för att förundras över sminkade killar och (okända) kändisar.

En ny parfym, ett par byxor och ett Starbucks-besök senare beslöt vi oss för att upptäcka staden by foot. Om pappa läser detta kommer han sucka djupt över att jag ännu inte skaffat mig en ordentlig karta över London men jag måste säga att vi klarade det ganska galant genom att chansa oss fram till sevärdheter genom vår tubemap och en gnutta magkänsla.

Så, avverkade sevärdheter idag är: Wettington Hospital, Piccadilly Cirkus, Trafalgar Square, En random röd telefonkiosk, Ett stort vitt hus med stora metallgubbar framför, Big Ben, London Eye och Waterloo. Ganska bra jobbat ändå va?

Dagens tips!

Den franska kedjan Patisserie Valerie's konditorier ligger utspridda lite här och där i centrala London och när man spatserar förbi deras skyltfönster är det svårt att låta bli att dregla. Så om du tar dig in genom dörrarna; håll hårt i plånboken, beställ en croissant med ost och skinka och försök undvika ögonkontakt med bakelserna. Då slutar det lyckligt, både för din mage och ekonomi.

Morgonkaffe och motljus

Här sitter vi på den stökiga balkongen och försöker lyckas få en bild av oss med utsikten i bakgrunden, det går ungefär så bra som man kan förvänta sig av en webcam!

Dagens schema:

- Leta upp ett internetcafé som har skrivare (till våra nya cv:n)

- Besöka Hanna på sjukhuset

- Söka jobb

- Söka lite mer jobb

Förhoppningsvis hinner vi sightseeinga lite grann också. Det slog oss igår att vi inte har någon aning om var Big Ben håller hus och det är ju verkligen inte okej om man bor i London!

Kärlek vid första, andra och tredje ögonkastet

Om det finns något jag verkligen älskar så är det sweet chilisås. Det fantastiska med det är att man kan ha det i princip alla maträtter: nudlar, potatismos, köttbullar och makaroner - you name it! Så när jag igår fick se denna pärlan i frysdisken började mitt hjärta dunka lite extra hårt. Det var kärlek vid första ögonkastet och prislappen som visade att den endast kostade 1 pund (ungefär 10 svenska kronor) väckte lilla spar-emmys känsliga punkt. Jag köpte den. Världens bästa köp den dagen, lätt.

Det kan ha varit den godaste pizzan jag någonsin smakat, som kycklinggryta med nybakat bröd. Helt. Enkelt. Skitgott. Fish and chips kan slänga sig i väggen, för är det något engelsmännen kan så är det fryspizza. Så kommer någon och hälsar på oss här i London så lovar jag att bjuda på en gourmetmiddag med min nya kärlek - Sweet chili kycklingpizza. Det kommer vara värt er flygbiljett flera gånger om, believe me!

Teatime från 22e våningen

Efter en omtumlande dag har vi nu flyttat in lite centralare, lite fräschare och med en lite mindre skum hyresvärd. Jag börjar ifrågasätta om det finns några normala människor i denna stad men Michael som vi nu flyttat in hos verkar vara en väldigt sympatisk man. Så nu sitter vi och dricker te i vår lilla 23-våningsskyskrapa med utsikt över hela centrala London - gaaaanska awesome faktiskt!

Lite lagom fet view från vår balkong

Det bästa med vårt nya rum: Vi har vattenkokare, kabel-tv och WI-FI
Det sämsta med vårt nya rum: Emilia är höjdrädd och vi bor på tjugoandre våningen. Kanske inte världens mest klockrena kombination?


Snart blir det läggdags i den ursnygga våningssängen och jag fick äran att ligga överst, mohahaha!