Några livsfrågor jag har gått och grubblat på idag..

Borde det inte vara socialt accepterat om jag går till lokalbutiken i pyjamas om ändå männen får gå med lucianattlinnen hela dagarna? Som många av er vet är jag bosatt i östra London, ett ställe som många anser lite extra kriminellt och osäkert på grund av att majoriteten som bor här är från mellanösternområdet (För mig som faktiskt har flyttat runt lite tycker jag har rätt att slänga in min egen åsikt att det finns skumma människor i alla delar av staden). Jag vet att det tillhör deras kultur för män att gå i heltäckande klänningar och jag förstår att det värmer benen ganska bra, därför försöker jag att inte glo som en idiot hur paff jag än blir varje gång. Att dom stirrar sig blinda på mig som kommer vandrandes iklädd mönstrade pyjamasbyxor och knästrumpor är tydligen helt okej dock. Lite orättvist faktiskt.
Lagar kineser alltid mat? Jag tycker om kineser och av någon anledning har jag fått uppfattningen av att de är en väldigt ärlig grupp med människor trots att dom har en väldigt rolig engelsk dialekt som nästan låter som vanlig kinesiska om man inte lyssnar särskilt noga. Hursomhelst, i lägenheten under oss bor ett sött kinesiskt par vars kök man har ganska fri insyn till påväg till och från porten och det känns som att dom alltid står och lagar mat där. Morgon, middag, kväll. Har dom något jobb eller är det det enda dom gör?
Varför envisas engelsmännen med att ha vänstertrafik? Jag kommer aldrig vänja mig vid rädslan av att varje gång dö när jag korsar gatan.
Är det verkligen okej för en restaurang i en kyrka att servera sprit? Både jag och emilia blev lite fundersamma när vi fann både vin och drinkar på menyn när vi skulle på afternoon tea i St Paul's cathedral idag. Att dom tar betalt nästan 200 spänn för att få besöka kyrkan känns också lite magstarkt..
Säljer dom julkrubbor någonstans i London? Min jul blir inte komplett utan en och det känns så ledsamt att jag slösat så mycket tid och energi på att leta efter något som kanske inte ens går att hitta här. Snart snickrar jag ihop en själv, eller målar en plansch och hänger upp.