En annorlunda nyårskrönika, ett annorlunda år - 2012

Om bara några timmar slår klockan tolv för att välkomna ett nytt års ankomst i våra liv. Alla ser tillbaka på de senaste 12 månaderna, utvärderar höjdpunkterna och sätter upp mål för nya upplevelser och livsavgörande ögonblick för 2013. När jag väl tänker på det är det ganska otroligt hur man varje år tänker att man måste försöka uppnå någonting och genomföra det där löftet man lurade sig själv att klara av efter några glas skumpa när sekunderna tickade ner till midnatt året innan. Det är så viktigt att göra just detta året till något särskilt. Detta är året jag ska börja träna, sluta röka, äta nyttigare, ta körkort, bli en bättre människa. Jag antar att vi alla delar upp vårt liv på det sättet för att lättare kunna smälta våra nederlag och kunna komma upp igen.

Jag har nog aldrig gjort upp något riktigt nyårslöfte en enda gång i mitt liv, jag tror att det beror på att jag vet att om jag verkligen vill göra någonting så kommer jag göra det oavsett om jag skriver det i min dagbok eller gör det officiellt för alla hundratals facebookvänner som jag egentligen inte känner så väl. Jag och min närmsta barndomsvän brukar varje år träffas runt nyår och skriva om våra drömmar och förhoppningar inför det nya året. Vad som kommer hända, vart vi kommer resa, jobba, plugga och var vi 365 dagar senare vill befinna oss på nyårsafton. Förra året blev detta aldrig av då vi för första gången befann oss på olika ställen och var för lata för att ta tag i det. Jag ångrar det lite nu, för år 2012 får nog ta priset i oförutsägbarhet i mitt hittills tjugoettåriga liv. Detta på ett så otroligt positivt sätt som är svårt att förklara.

För aldrig har jag vuxit så mycket som människa som jag gjort under detta året. Jag har rest till Egypten, Portugal, USA och Frankrike, detta samtidigt som jag varit bosatt i London hela tiden. Jag har jobbat som en galning, konsumerat mer kaffe än någonsin och dessutom mött fantastiska människor. Människor som har förändrat mig på ett sätt jag aldrig trodde var möjligt när man bor i en storstad med så få människor som faktiskt stannar upp och bryr sig om någon annan än sig själv.

Den största segern måste nog ändå ha varit att ensam befinna mig i London då min bästa vän flyttade hem till Sverige och lämnade mig kvar på ett ställe jag egentligen inte kände mig så hemma på. Jag var tvungen att ta hand om mig själv på ett sätt jag aldrig lyckats med förut, långt ifrån familj och vänner. Det var en extrem omställning som jag aldrig skulle rekommendera för någon annan, men som när jag ser tillbaka på det förmodligen gjorde mig en gnutta självständig för första gången i mitt liv. Tricket är att hitta en lagom stor nallebjörn som kan absorbera dina tårar när saker och ting blir alltför tunga och ha tillräckligt med jobb för att inte hinna reflektera alltför mycket. Men det är min syn på att vara självständig och som ni ser är den inte särskilt hälsosam.

Hursomhelst. Denna stora dag då kön till systembolaget sträcker sig längre än den till A-kassan önskar jag ändå att ni vågade stjäla några sekunder av er dyrbara tid och fundera på de mest livsavgörande och minnesvärda ögonblicken i era liv och deras egentliga uppkomst (student, examen, bröllop eller födseln av ditt barn får ej tillgodoräknas då detta faller under kategorin ”force majeure”). Förmodligen är det just de oplanerade händelserna som har satt djupast spår i dig och inte det där löftet om att träna bort julkilona som satt sig bekvämt på dina höfter. Självklart är det viktigt att ta hand om sig själv och leva väl, det är bara så många som fokuserar för mycket på värdsliga ting när det finns en hel värld full av möjligheter att ta del av. Kanske stunden då du inser att du älskar någon blir den mest minnesvärda nästa år, eller när du sitter framför tvn en regnig måndagskväll och plötsligt får en affärsidé som förändrar ditt liv.

Mitt mål för det nya året blir att inte planera för mycket. Vill jag genomföra något så kommer jag göra det, ska något hända så kommer det hända. Allt självklart med en gnutta ansvar och sunt förnuft hos varje individ - man kan ju inte bara sitta och vänta på att saker ska hända. För precis som Mads Mikkelsen säger (ja, jag vet det är en reklamfilm och att han är dansk men han har en poäng): ”Livet är inte dagarna som passerar, det är dagarna som du minns”

Och här är dagarna som jag minns. Tyvärr var inte kameran på plats varje gång..

Tunnelbanan bytte färg till ROSA OMG

Kafferast

Casinonatten då vi råkade vinna lite..

Brighton Beach

Brighton Beach

Egypten med Malin

Nedkylning av svettiga jobbfötter

Mitt lilla Camden

Portugal

Portugal med mina små pojkar

Midsommar i Hyde Park

Nytt jobb, nya drinkar

Födelsedagschampagne

Fina flickor på besök i huvudstaden

New York

Lite till New York med Emelie

Crazy italian på jobbets 1-årsjubileum

Paris

Snyggaste paret på balen

Flyget som flyttade hem mig till Sverige igen

Pappa och jag på julafton

Gott nytt år allihopa!

Vår i Greenwich

Tog en liten tripp till Greenwich park i nordöstra London innan jobbet idag. Solen grillade mig på 18 grader så jackan fick stanna i väskan. Kan det vara så lyckligt att våren är här?

I-landsproblemet: Jag ser ut som en rysk flykting i mitt pass

Tji fick jag, inte blev det nya passet (höger) mycket bättre än det jag haft de 5 senaste åren (vänster). Hur kan någon så snygg som jag bli så ful på bild? Det värsta med de nya svenska passen är ju att bilden finns på tre olika ställen för att påminna en om hur fult fotot blev. Det glädjer mig dock lite att det nya passet har lila text, sen använder jag det ju inte så flitigt ändå :)

Veckans appz

Godmorgon alla snygga! Idag tänkte jag introducera en ny följetång (förvänta er inte för mycket) där jag varje vecka tipsar om mina absoluta favorit-appar. App store är inte världens enklaste djungel att orientera sig i och därför tänkte jag underlätta det lite för er iphone-användare genom att ge er verktygen att få ut så mycket ni bara kan av era små makapärer.

Så veckans app blir..

Hur många gånger har vi inte alla gått och lagt oss med drömmen om att en dag vakna upp med coola märken som Chanel och Prada som bakgrund på mobilen? För inte längesen gick denna drömmen i uppfyllelse när jag fann denna fantastiska app som ger dig möjlighet att pimpa hemskärmen och piffa till dina "apphyllor". Det finns massor av blingbling att välja och vraka mellan. Gratis, coolt och det kommer göra dina homies gröna av avund. OBS! se till att fixa plastöverdrag så att inte mobilen får fuktskador av alla som dreglar över ditt bling.

För er som fortfarande går runt med en nokia 3310 från nittiotaletfrösihjäl i rädslan att Snake inte ska finnas om ni köper en iphone: Jag avundas er och kan stolt visa upp att det faktiskt finns en Snake-app för iphone också.

Nu ska jag dra in till den svenska ambassaden för att hämta ut mitt nya pass. Håller tummarna för att jag inte ser ut som en rysk flykting ännu en gång, jag är ju en svensk flykting. Faktiskt.

Life is nothing without friendship

Tack Emelie för att jag fick ha den vita fluffiga morgonrocken och de snabba catwoman brillorna!

Sagan om bloggarens återkomst

Jag vet, jag är sämst. Det är nu exakt två månader sedan jag bloggade senast och till min stora förvåning har ett x antal människor faktiskt kontaktat mig på olika vis och bönat och bett att jag ska slänga mig ut i bloggvärlden igen. Jag kände att det var dags en fet tisdag som den här.


Varför? Det finns några anledningar, vissa som väger tyngre än andra:
1. Jag är en periodare som är väldigt dålig på att hålla uppe ett intresse för en längre tid men som oftast faller tillbaka till gamla vanor efter en stunds uppehåll. Det kan handla om allt från mat till musik och så även mitt bloggande.
2. Plötsligt har jag så sjukt mycket fritid som jag inte riktigt vet vad jag ska göra av. Jag försöker intala mig själv att det är min förtjänst att jag blivit bättre på att ta vara på mina lediga dagar och inte att det är tack vare min manager som ger mig ledigt hela tiden.
3. Jag vill försöka uppehålla mitt fantastiskt breda och välutvecklade svenska vokabulär.
4. Jag behöver lite uppmärksamhet nu när Emilia flyttat hem till Sverige och jag bor ensam i en tvårumslägenhet.
5. Jag vill tillfredsställa er, mina kära fans.

Med det vill jag säga att jag är back in business. Samma blogg, samma humor, samma snygga tänder - inte mycket har förändrats. Skicka gärna några uppmuntrande ord om min come-back är uppskattad, det är så svårt att få motivation annars. Nästa blogginlägg kommer om ungefärsisådär 10 minuter, jag har ju så mycket tid att fördriva. TJAO!

Welcome to my crip (det är viktigt med traditioner)

Med hjälp av några upphittade skruvar, en presentbox, en lykta och lite värmeljus är nu mitt egna lilla Betlehem färdiginstallerat. Kreationen har fått hedersplatsen på hyllan precis vid min säng så att jag varje morgon får se jesubarnet i sin krubba och änglarna som flyger - inte att förglömma den fantastiska stjärnan som glittrar över allt. Pricken över i:et helt enkelt Jag blir lite småstolt varje gång min blick faller på denna julkompostion och med bara tre dagar kvar till den 24e kan jag faktiskt känna att julen är nära. Hoppas ni har det alldeles fantastiskt bland julstöket hemma i Sverige. Massa julkramisar till er!